Här är lagarbetet ingen match

– Redan under min utbildning drömde jag om att få jobba på en skola med många kollegor. Det är inte så vanligt, men här är vi femton stycken! Vi samarbetar intimt med varandra hela tiden, berättar han.

Veckan för honom och för de andra lärarna i idrott och hälsa på Fredrika Bremergymnasierna startar med färska fullkornsfrallor, nybryggt kaffe och uppiggande diskussioner.

– På andra skolor har lärarna kanske ämneskonferenser ett par tre gånger per termin, men vi har det varje vecka – alldeles frivilligt, berättar Kalle Bergman, förstelärare och ämnesansvarig för idrott och hälsa.

För frukosten som de turas om att bjuda varandra på är i själva verket en ämneskonferens, en och en halv timma lång. Under angenäma former, men med noggrann dagordning och protokollförare gör lärarna alltifrån att diskutera fram nya teman för lektionerna och utveckla nya arbetssätt för eleverna att använda sin läsplatta eller bärbara dator till att förbereda för den kommande friluftsdagen.

– Peppar, peppar har vi aldrig haft några konflikter. Det betyder inte att vi alltid tycker samma sak. Tvärtom! Alla ska inte tycka som jag. Det ska vara högt i tak, saker ska stötas och blötas för att utvecklas, säger Kalle Bergman.

Han betonar att kollegiet i sin helhet besitter en otrolig kompetens och så drar de hela tiden nytta av varandras kunskaper, även om de inte har så mycket formellt samarbete.

– Vi deltar inte i varandras lektioner, har sambedömning eller så men vi har inga stängda dörrar hos oss. Vi hör och ser varandra. Vi ber varandra om råd: Hur skulle du bedöma det här momentet eller hur skulle du göra med den här eleven?

Tillsammans har de femton lärarna arbetat fram både innehåll och bedömningsgrunder för undervisningen, med utgångspunkt i gällande styrdokument förstås.

– Vi har strukturerat upp ämnet och skapat ett kursupplägg som består av sju centrala arbetsområden eller teman, som är gemensamt för alla klasser. Utöver det har varje lärare ett frirum. Där kan vi färga in arbetet mot examensmålen utifrån våra elever och vår egen person, förklarar han.

Mattias Lindahl som varit 2,5 år på skolan tycker att det är fantastiskt med så många kollegor.

– Det är underbart. Särskilt när man är ny. Jag har inte behövt hålla på så mycket med planering utan har i stället kunnat koncentrera mig på att utveckla min egen lärarroll och undervisning, berättar han när han lämnat frukostmötet och satt i gång dagens första lektion.

Det är femton elever från fordonsprogrammet som ska ha sin premiärlektion i skolans gym.

De ska få träna på pullovers, militärpress, axelpress, kickbacks, liggande tricepspress och en rad andra moment. De är taggade men först drar Mattias Lindahl ordningsregler och ritar streckgubbar på en whiteboardtavla för att visa hur muskler och leder hör ihop.

– Det gäller att alltid ha en stolt hållning i gymmet. Bröstet ut och ryggen rak, så minskar risken för skador, förklarar han.

Bra skor, rätt teknik och lagom tyngd på vikterna är också viktigt liksom att hålla ordning och ställa tillbaka vikterna efter sig. Några har inte bytt om. De ska inte vara med. De får inte vara med.

– När vi hade uthållighet som tema och de inte hade något ombyte då ”kunde de absolut inte vara med” men nu här i gymmet vill de gärna vara med, fast de inte har kläder med sig. Det får de inte. Det är för att de ska lära sig, säger han och föser samtidigt upp en av eleverna ur en av apparaterna.

Lite motsträvigt tar eleven i stället, efter Mattias Lindahls instruktioner, papper och penna för att följa och notera klasskamraternas ansträngningar och vilka muskelgrupper som de sätter i rörelse.

Ien annan delav den stora idrottshallen får den elev som varit sjuk och därför inte kan vara med på Pasi Varonens lektion i ultimate frisbee, sina instruktioner:

– Studera de andra, en och en. Kolla hur mycket de rör sig och hur de rör sig. Lite senare gör vi ett avbrott och då får du ge feedback till klasskompisarna.

Totalt kommer varje vecka flera tusen elever för att utnyttja de möjligheter som Torvalla idrottsplats och idrottshall ger. Tolv elever från teknikprogrammets tredje årskurs springer sig just nu svettiga i sina försök att fånga de vackert rödlysande diskarna som Pasi Varonen elegant singlar genom luften.

Kalle Bergman som sitter kvar i lärarrummet och administrerar berättar att idrotten alltid haft en stark ställning på den här skolan. Han om någon bör veta. Han gör sitt trettionde år på Fredrika Bremer. De senaste tretton som ämnesansvarig. Nu jobbar han med logistiken inför den kommande friluftsdagen. Tre klasser varje dag i flera veckor ska ge sig ut i naturreservatet och vandra, lära om allemansrätten och kanske njuta av stillheten och de vackra höstfärgerna.

När han beskriver skolan så är den trots sina träningsmöjligheter ganska lik andra skolor i Stockholms läns ytterområden. Skolor som slåss med knappa resurser och har elever från socio­ekonomiskt utsatta familjer. Elevernas frånvaro är ett stort problem också i idrott och hälsa.

Även om ämnet tillhör de populäraste på skolan så lyckas Kalle Bergman och hans kollegor knappast locka de elever som inte kommer till de andra ämnena heller.

– Nej, men för dem som kommer vågar jag påstå att många lyckas bättre i ämnet idrott och hälsa än i andra gymnasiegemensamma ämnen. Och studier har visat att fysisk aktivitet leder till bättre inlärningsförmåga. Vi tycker att idrott och hälsa är skolans viktigaste ämne. Som tur är har vi en skolledning som tycker som vi.

Därför har eleverna 75 minuter idrott och hälsa i veckan, under hela gymnasietiden.

– Det tror jag ingen annan gymnasieskola i landet har, säger han.

Till det ska läggas de tre friluftsdagarna när de gör sådant som inte ryms under lektionerna, som att paddla kajak i sjön Rudan, eller vandra i Tyresta nationalpark, laga lunch på stormkök och ta sig en titt i reservatets naturrum som avslutning.

På vägen lär sig eleverna saker som hör samhälls- och naturämnena till, men något regelrätt samarbete med lärare i andra ämnen har inte lärarna i idrott och hälsa.

– Jo, vi sitter alla med i arbetslagen för de olika programmen på skolan. Där möter vi de andra lärarna. En del av dem har varit imponerade, sagt vad ambitiösa ni är. Kanske har vi gett dem lite inspiration. Jag tycker att jag kan se att det börjar bli mer samverkan mellan lärarna i andra ämnen också. Vi har nog fungerat lite som modeller för andra skolor och för andra ämnen på vår egen skola också, säger Kalle Bergman.